sommaren närmar sig. det är utan tvekan läskigt.

Jag är inte rädd för mörkert, det har jag aldrig varit. Jag är heller inte rädd för monster under sängen eller spöken på vinden. Det jag är mest rädd för är att visa mig i bikini på stranden framför både vänner och främlingar.
Jag känner mig äcklig eftersom att jag är så fet. Jag vet att det finns de som är tjockare än mig på stranden, men det kommer det alltd att finnas. Jag vill vara den som killarna vill ha och tjejrna vill vara hur töntigt det än låter. Men det är svårt. Trots att maten inte alltid ens är speciellt god har det blivit en vana. Och desto tjockare jag känner mig desto mer äter jag, för vad är poängen? Vad är poängen i att banta då jag endå är så tjock och ful. Är det inte lika bra att ge upp och bara dö? Sommaren är skrämmande nära. Verkligen. Kommer jag hinna bli smal till dess? är det ens möjligt. Jag vill. Men jag vet inte om jag kan. Det är så svårt. Men jag vill verkligen.

Om någon vill kontakta mig utanför bloggen så är min adress [email protected]

Desto smalare, destor bättre