jag orkar inte mer. Jag orkar liksom ingenting. Jag orkar inte jogga, orkar inte sova, orkar inte träffa vänner.. Utöver det saknar jag mitt ex så att jag vill spy. Jag vet inte varför jag saknar honom egentligen, jag tycker verkligen inte om honom på det sättet längre. Tanken på att kyssa honom är nästan lite motbjudande eftersom vi båda ändrats så mycket och han verkligen inte är min typ längre. Jag antar att jag saknar att ha någon där. Har inte kunnat sova på hela natten (gav tillslut upp och gick upp 06.28..) har bara legat och vridit mig och tyckt synd om mig själv. Tänkt på att ingen ny kille kommer vilja ha mig när jag är fet, tänkt på alla roliga stunder jag och mitt ex hade, tänkt på alla mysiga stunder jag och mitt ex hade, tänkt på hur patetiskt mitt liv är, tänkt på olika sätt att ta sitt eget liv.
Ingen som känner mig i verkligheten hade trott detta om mig. De ser mig som den glada, possitiva personen som ser möjligheter i allt. De ser mig som den som blir arg då något händer men sedan släpper det helt och hållet och inte går runt och tänker mer på det. Så fel de kan ha, de vet inte hur ensam jag var i natt.

Behöer jag ens berätta att jag failade HÅRT igår?